VIGSELTAL i
Barsvikens kapell

Ojoj, mina vänner – MAIA & JESPER – och allas vårt brudpar! Vilken härlig dag –
att minnas och ha som startplatta för resten av livet tillsammans. Här finns ju
allt. Romantiken och musiken. Släkten och vännerna. De stora frågorna om kärlek
och trohet och det stora svaret i det lilla ordet JA . Här finns löftena och
välsignelsen. Bekräftelsen på att det är just ni två som hör samman och bönen
om att få göra verkstad av det vackra som ni bejakat med era ord, känslor och
kroppar här i kapellet.

Jag kan förstå att det blev så här. För första gången jag
mötte er – och det var inte samtidigt – så hände samma sak. Jag charmades och
föll direkt för er person. Dej, Jesper mötte jag nån gång för snart 20 år sen,
då du gick första året på gymnasiet. Du hade både charm och ledartalang, du
vågade vara dig själv och ingav förtroende i svenskalektionen. Dej Maia såg jag
som förband när Annika Norlin skulle vara det stora shownumret. Säkert! jag
kände att det lika väl kunde ha varit omvänt. Du, Maia, tog plats och
levererade. Musikaliskt och med finess och utstrålning. Båda gångerna fanns det nåt speciellt som
lyste i era ansikten. Så som det gör här och nu vill jag lova! Som tecken på
tillit och ett smittande, inbjudande leende. Jag tänker mig att ni har känt
just det hos varandra. Som den stora attraktionen ni tveklöst vill säga JA
till. Här finns liv, låga och framtid. Det här håller för nåt mer. För nåt
djupare och mycket svårare. För ett vardagsliv tillsammans – med tvätt- och
städansvar, för mysiga hemmakvällar och professionella utmaningar. För Ebbe och
Lise och det svindlande att vara föräldrar ihop. Att få alla pusselbitarna att
passa ihop, när det strular och går i baklås. När livet inte som blir som man
tänkt sej. När det – som vi faktiskt påminns mycket tydligt om här i fiskeläget
– stormar rejält. När man riskerar att allt kapsejsar och man lider alla
möjliga kvav.

Det är här historien lär er och oss alla att bygga ett heligt
rum. För tillitens och kärlekens skull. För trygghetens och den enkla
vardagsbönens behov. Barsvikens kapell har rests som ett värn och en tillflykt
för dagar i både moll och dur. När det hotfulla och svåra sköljer över en. Och
när vi vill tacka livet. Det står här som ett sjömärke för att Gud alltid vill
dela våra liv. Vara glädjekälla och lovsång men också klagomur och platsen där
vi får vara barn som innesluts i en varm famn av barmhärtighet och medlidande.
Där bönen som jag vill skicka med er in i äktenskapet är den hemmahamn där ni
kan få vila och leva på riktigt. I Psalm 67 sjunger körledaren till stränginstrument: Gud, visa oss nåd och
välsigna oss, låt ditt ansikte lysa mot oss.

Att
söka den utstrålningen och närvaron kan vara att öppna den allra största
bröllopsgåvan av alla. Det är en hymn av fröjd och hopp. Gud, visa oss nåd och välsigna oss, låt ditt ansikte lysa mot oss.

Thorsten Stjärnered

Er vigselpräst