Mina smultronställen

Jag gillar länkar. Av
flera skäl.

1. Jag märker att jag inte minns som förr. Då är
det gott att kunna hänvisa till en fast
punkt. Med en hyperlänk hittar jag en adress i cyberrymden och så finns bild
och text, en filmsnutt eller något annat och en möjlighet till fördjupning där.
Genom sociala medier får vi gemensamma referenspunkter – du & jag.

2. Vi kan dela det vi tycker om med flera. Vi är inte
privatsateliter utan kan ge och ta emot av varandra. Utan att behöva pracka på
det. En länk är någon/något att grabba tag i, tänka vidare och uppleva mera
genom. Det är ett erbjudande till ny kunskap. Jag är glad att det bland släkt, vänner och arbetskamrater finns länkar som jag
värdesätter och vill anknyta till. Tack för allt vad ni är och ger!

3. Inför julen tänker jag på hur Jesus blir en
sådan länk i vår tillvaro – för att binda oss samman med Gud och med varandra.
Jag utvecklar detta något i vårt julbrev, som du får här i form av en länk till
hemsidan: http://stjarnered.se/julbrevet%202015.html

Jag länkar till en GOD
JUL och ett GOTT NYTT
ÅR.

Med mina allra varmaste tankar till er alla

THORSTEN

Alice och jag har firat dopdag idag. Jag har 66 års försprång, men det är obetydligt i förhållande till den evighet som är förbunden med dopet. Gud som är densamme igår, idag och i all framtid spänner över alla möjliga trender och förhållanden. Han har lovat sin närvaro i allt det vi rör oss i. Jätteskönt!

Idag kom som en alldeles speciell hälsning en dikt som min släkting i Lomma, Jan Rask, sjöng för oss i somras på melodi 167 i Den danske Salmebogen:

Jag vill tacka Gud för livet,
som Du åt mig en gång givit,
I det dop där du var med
Din ande gavs med livets ord,
jag tackar dig min Gud och far.

Du är med i hela livet,
det har du i ordet skrivit,
Du är min och jag är din,
det är ett ord att lita på,
O Jesus Krist min Gud och far.

En gång skall du kalla hemåt,
jag är inte rädd – du lovat
jag är med dig alla dar,
i dopets bad du lovat mig,
o Herre Jesus Krist min far.

Nu så kan kan jag bara sjunga
lovsång till din ära, Herre.
För allt gott du gett mig, Herre
jag vill tacka för din godhet,
jag är din i evighet.

Inspirerad av doputställningen i Församlingshemmet i Lomma skrevs den här psalmen.

Jag känner stor tacksamhet både för tolkningen och för att hälsningen nådde fram till mig just den 22 aug. – på 70 årsdagen som döpt.

Utan den helige Ande är Gud långt borta, stannar Kristus i det förflutna, är evangeliet död bokstav, är kyrkan bara en organisation, auktoriteten dominans, missionen propaganda, liturgin en besvärjelse, kristet handlande en slavmoral.

Men i den helige Ande har kosmos uppstått och jämrar sig i Rikets födslovåndor, är den uppståndne Kristus närvarande, är evangeliet en kraft till liv, återspeglar kyrkan Treenighetens liv, är auktoriteten en tjänst som befriar, är missionen en Pingst, är liturgin både åminnelse och föregripande, är det mänskliga handlandet gudomliggjort.

Pingst är från början ett grekiskt ord som betyder ”den femtionde dagen”. De femtio dagarna mellan Påsk och Pingst har firats som en enda festdag. Påsken fulländas och beseglas på Pingstdagen. Andens utgjutande är ett verk av den upphöjde Herren kristus, som förblir oss nära alla dagar till tidens slut. I kyrkan samlar och förenar han alla Guds skingrande barn.

När jag läser det här i OREMUS, katolsk bönbok, om pingsten blir jag glad och en vän till det pingsten vill förmedla. Det missas alldeles för ofta när vår svenska kyrka gjort den här helgen till en examensdag för konfirmanderna och därmed flyttat fokus rätt längt från det vi behöver för att leva i vår tro med innerlighet, energi och förnyelse.

Idag Alice har Du och jag vår dopdag. Det skiljer förstås 66 år mellan de stora händelserna. Men vi har ett gemensamt minnesmärke! Vi har Något som gör att vi hör ihop. Med varandra och med Gud, som ju hela grejen med dopet handlar om. Vi spelar med i hans lag. Vi är hans favoriter – älskade för vår egen skull. Trots våra bus och missar. Det blir aldrig omodernt eller överspelat. Det gör oss glada också när vi helst vill gråta. Det gäller oavsett vad andra tänker och säger. Som en gåva som växer och som vi får växa med, för att bli de mänskor vi är skapade till.

Grattis och ta väl vara på ditt dop. Det rymmer kärlekens mysterium!

Strofen har nästan blivit en klassiker: Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen! Vi kommer just från en sådan skön upplevelse, där vi fick vara precis så avskärmade som vi ville och ha en hel fjällvärld nästan helt för oss själva. Första dan såg vi inte en kotte och nästa mötte vi en trivsam grupp som vi gav lite tips om vägval och önskade lycka till medan vi själva tog sikte på att marschera förbi Tväråstugan och upp mot tjärnarna på väg mot Dörrsjöarna.

Kroppen får sin dos av motion och rörelse. Utan att stressas av tid och jämförelser med andra eller sina egna rekord så håller ben och bål igång. Det kan vara riktigt skönt att ha tillgång till ett extra ben i form av en ”herde”-stav när det lutar lite mer än normalt. Men pumpen får jobba på och lungorna fylls av frisk luft.

Själen mår gott av att gå tillsammans som livskamrater. Utan att behöva säga så mycket till varandra gör vi gemensamma upptäckter, upplever stillhet och ro tillsammans och är varandras trygghet.

Anden får också sitt genom meditationen och eftertanken. Allt det storslagna och vackra visar att Skaparen varit här före oss. Allt som är viktigt för oss går det att dela med Gud som går med oss – i det oändliga, tidlösa landskapet. Det känns som en styrka och ett hälsomedel att ta vara på.

Idag hittade jag på finska kyrkans hemsida viktiga tankar om ett försummat tema. Jag blev spontant mycket glad över att vår systerkyrka valt att fundera och kommunicera kring temat helighet under några år. Jag tror att det är nyttigt och något som de allra flesta mänskor någon gång i livet känner djupt inför.

I stunder av största lycka och i motsatta situationer, när det mesta verkar ställa sig på tvären och man känner sig vara misslyckad, så möter vi och brottas med det som är större än vi kan bemästra. I våra begränsningar att förstå och alltid handla rätt, möter vi det heliga som ett tecken på det gudomliga och eviga. Det som är större, renare och mera fulländat än vi kan föreställa oss.

Så här tänker våra finska trosvänner:

Ett ögonblick av det heliga kan vi uppleva vid en sjöstrand eller i skogens djup. Det heliga rör vid oss i ett barns skratt eller i en sångstund med en åldring. Det heliga rör mig när jag känner mig älskad som den jag är. Den som finns bredvid mig känner det heligas beröring i min uppskattande blick.

Det heliga har vi inpå huden, men vi fattar det inte. Det är nära och berör oss, men ändå kan vi inte greppa det. Det heliga är något helt annorlunda, något som är kopplat till livet efter detta, men som ändå är närvarande här och nu. Det heliga är en paradox: det är samtidigt fascinerande och förstummande. Det heliga är ett mysterium. Det undflyr vårt grepp och vi kan inte styra det.

Det heliga rör känslans och upplevelsens strängar

Det heliga berör i synnerhet känslans och upplevelsens strängar. Mycket av det som människor beskriver som heligt handlar om livets gränszoner och i dem kommer det sköna och det sköra, det hårda och det härdade i livet till uttryck.

Det heliga bildar liksom en gräns mellan livet här och livet bortom döden. Helighet är något större än det våra sinnen uppfattar. Helig är Skaparens närvaro i sin skapelse. Heligt är Guds människoblivande i Jesusbarnet. Den heliga Anden väcker helig glädje i oss. Gud är Helig.

Jag tycker mycket om den här överlåtelsebönen, som har funnits med i TV-gudstjänsterna från Fässbergs kyrka. Den ger verkligen ord om detta att våga leva i Guds NU.

Gud, låt oss inte fastna

i det förflutna

inte oroa oss för framtiden.

Vi kan inte göra

ogjort det som varit.

Vi kan inte förutse

allt som kommer.

Låt oss i stället vara i din frid

älska och bli älskade,

läka och bli läkta.

Vi ger dig det förflutna till dig

och vilar i din kärlek.

Vi lever i ditt ljus

och ber om öppna ögon,

så att vi kan se.

Vi lever i din kärlek och ber

Att din kärlek ska forsa

genom oss, för att ditt rike

ska bli allt i alla.

Amen.