Tokigt fel i guiden till årets julbrev

Julbrev har jag och Ingegerd hållit på att skriva från första året som nygifta. Då passade vi också rationellt på att skicka med tack-kortet från bröllopet i maj . På den tiden var det med kuvert där adressen inramades av ett rött hjärta. Som tecken på att vi verkligen känner varmt och uppskattande på dem vi vill komma ihåg inför julen och nyårsskiftet. Lika varje år och som en tradition som förmedlat den här viktiga känslan vi alla vill ha när vi jular – att vi bryr oss hur våra släktingar och vänner känner och haft det på sistone. Även om vi inte direkt haft stora julagillen, som jag minns från min egen barndomstid. Med mycket mat och minst sju sorters julkakor. Det har glatt oss att få positiv respons och att allt fler ersatt julkort med berättelser i text och bild.

Den nya IT-tekniken har verkligen inneburit ett mera mångsidigt sätt att kommunicera. De som vill kika på våra julbrev kan göra det via hemsidan. Där ser man att julhälsningen från 2007 allt mer har kommit att skötas med hjälp av dator och internet. På gott och ont.

Många kanaler

Från början använde jag e-posten och skickade julbrevet som bilaga. Men så upptäckte jag att jag i flera fall saknade aktuella e-postadresser eller hade inga sådana alls för vissa. Ett sådant fenomen berodde på att i och med pensioneringen försvann jobbmailadressen. Då kunde kanske Messenger eller SMS, om nu inte telefonnumret där var hemligt eller stod på nån annan familjemedlems abonnemang.

Att samla julbrevet på hemsidan skulle ju inte tynga ner trafiken i cyberrymden, tänkte jag. Därför skapade jag ett eget julkort med en alldeles egen strålande amaryllisblomma från vårt vardagsrum med en URL-adress till årets julbrev. Men så fel det blev:

Så smärtsamt att så här offentligt avslöja hur svårt jag haft och tydligen fortfarande har att skilja på min identitet som person och profession.

Där ser ni!

Det har aldrig varit min likör att riktigt glasklart kunna skilja på arbete och fritid och hålla isär privat och offentligt. Min kristna tro har också varit sammanknuten med en gemenskap och en tillhörighet alla dygnets timmar. Jag har visserligen haft både en jobbmailadress och en mycket personlig e-postadress. Jag har redigerat både en del av Svenska kyrkans hemsida och haft en egen hemsida. Men att jag här så totalt förväxlat var jag placerat mitt och Ingegerds julbrev årgång 2022, det är synnerligen avslöjande och skämmigt. Förlåt mig, alla som haft svårt att hitta rätt, och som fått ovanligt rätt i bild av att jag har mycket kvar att lära i att renodla det ena och andra engagemanget.