Idag Alice har Du och jag vår dopdag. Det skiljer förstås 66 år mellan de stora händelserna. Men vi har ett gemensamt minnesmärke! Vi har Något som gör att vi hör ihop. Med varandra och med Gud, som ju hela grejen med dopet handlar om. Vi spelar med i hans lag. Vi är hans favoriter – älskade för vår egen skull. Trots våra bus och missar. Det blir aldrig omodernt eller överspelat. Det gör oss glada också när vi helst vill gråta. Det gäller oavsett vad andra tänker och säger. Som en gåva som växer och som vi får växa med, för att bli de mänskor vi är skapade till.

Grattis och ta väl vara på ditt dop. Det rymmer kärlekens mysterium!